Ett lärande arbetssätt – förslag till IT-strategi i grundskolan

[Stefan Svedberg]

Av regeringens uppdrag till skolverket 2008 understryks bland annat vikten av, att ”belysa lärares användning av IT som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla undervisningen”. Ett av målen uppges vara att ”formulera en strategi för kompetensutveckling av skolans personal inom IT-området”. Det handlar med andra ord om att utveckla digital kompetens, som innebär ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet…det vill säga användning av datorer för att redovisa och utbyta information …” Med digital kompetens avses, att man besitter ett förhållningssätt som kan karaktäriseras som kritiskt, reflekterande och ansvarsfullt i förhållande till skilda medier och verktyg. Det handlar då främst om ”färdigheter som att kunna sammanfatta, kondensera och kritiskt värdera”. Avsikten med föreliggande artikel är, att visa på hur ett undersökande/ probleminriktat arbetssätt, i vilket IT-tekniken spelar en central roll, kan underlätta den pedagogiska processen och lärandet.

Lär man bättre med IT? Generellt sett visar erfarenheterna på ett positivt samband mellan IT-tillämpningar och resultat i skolundervisningen. En förutsättning är dock att ”IT-användandet sätts in i ett pedagogiskt sammanhang”. Med andra ord handlar det här om ”behovet av ett alternativt pedagogiskt angreppssätt som är mer fokuserat på kommunikation, produktion, problemlösning och samarbete” (ibid.). Resultaten hittills visar, att inlärningseffekten blir störst i en undervisningssituation i vilken IT ingår och där elever utmanas att tänka och ifrågasätt sin egen förståelse antingen självständigt eller tillsammans med en eller flera kamrater. Av stor betydelse för resultatutveckling i detta sammanhang är således, hur datorn används som en pedagogisk resurs undervisningen och om läraren har god IT-kompetens och erfarenhet av att arbeta med IT. Av särskild betydelse i detta aktuella fall tillmäts det sociokulturella synsättet, vilket beskriver ”hur lärandet blir en aktiv social handling, där den lärande tillsammans med andra konstruerar kunskap ”.

Till grund för mitt val att låta eleverna arbeta tillsammans, har jag utgått från antagandet, att kollaborativt lärande CSCL (Support for Collaborative Learning) under vissa omständigheter visat sig vara mer effektivt jämfört med individuellt lärande. Inte minst gäller detta i de fall informationstekniken förekommer, eftersom denna anses kunna ”erbjuda en arena för samarbete och skapande av gemensam förståelse”. Det har dessutom visat sig, att grupparbete framför datorn främjar den kommunikativa förmågan, samarbete, reflektion och problemlösningsförmåga. Till detta kommer, att IT-tekniken innebär en värdefull hjälp när det gäller att utbyta tankar och erfarenheter med andra elever och skolor.

Vårterminen 2001 genomfördes ett IT-projekt med 21 elever från tre klasser i årskurs 9 på en högstadieskola i Varbergs kommun. Syftet med projektet var, att hos eleverna utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt för att se hur elever på detta stadium uppfattar och klarar en uppgift som denna. Inledningsvis fick eleverna välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Under tiden diskuterades färdigheter, som enligt läroplanen ingår i ett källkritiskt förhållningssätt samt innebörden av så kallade demokratiska värden, det vill säga värdegrunden. Olika tekniker som deltagande observation, skriftliga enkäter och elevernas skriftliga redovisningar användes, för att kunna belysa aktuella problemställningar. Gjorda bedömningar baserades dels på målkriterier i läroplan och kursplaner, dels på den av Louise Limberg redovisade kategoriindelningen med avseende på färdigheter i informationssökning.

Då syftet var att undersöka om och hur eleverna i årskurs 9 kan utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt, bedömdes följande kunskaper och färdigheter hämtade ur gällande nationella styrdokument som centrala i sammanhanget:
1. Att sovra och tolka innehållet i vald uppgift,
2. att söka relevant information,
3. att bearbeta vald information,
4. att besvara/lösa vald uppgift,
5. att diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift,
6. att redovisa förståelsekunskaper och
7. att presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse.

Som en förberedelse till dessa aktiviteter i sju punkter enligt ovan förbereddes eleverna inledningsvis genom att vi tillsammans tog upp och diskuterade innebörden av demokratiska värden (värdegrunden) som jämställdhet, frihet, solidaritet, okränkbarhet, integritet och jämlikhet. Dessutom behandlades innebörden och betydelsen av att kunna tolka, kritiskt granska och värdera information. Avsikten härmed var att göra eleverna medvetna om vilken betydelse som ett demokratiskt och kritiskt förhållningssätt har för lärandet. Därefter problematiserades några av uppgifternas innehåll, för att få till stånd ett mer polariserat meningsutbyte som en förberedelse inför redovisningstillfället i den egna klassen.

Resultatet visar, att en klar majoritet av eleverna klarar de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i vald uppgift, söka relevant information och besvara/lösa vald uppgift. Däremot bedöms flertalet av de deltagande eleverna brista när det gäller att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna bedömdes i denna studie nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt.

Den slutsats som kan dras av föreliggande IT-projekt är, att eleverna varit otillräckligt förberedda inför detta arbetssätt och att de åtgärder som satts in för att stimulera ett källkritiskt och reflekterande förhållningssätt varit otillräckliga. För att ett arbetssätt som detta ska kunna fungera fullt ut, krävs en större insats av strukturerade och ofta återkommande övningar, där elever tränas i att reflektera, jämföra texter, kritiskt granska och värdera dessa. Det är dessutom angeläget, att övningar av det här slaget sätts in så tidigt i utbildningen som möjligt och att de får utgöra ett vanligt återkommande inslag i undervisningen.

Invändningen, att resultaten enligt ovan kan anses föråldrade mot bakgrund av den snabba utvecklingen på detta område, anser jag inte vara relevant i detta aktuella fall. Anledningen är, att det enligt Skolverkets rapport från i år alltjämt finns stora brister och då främst i två viktiga avseenden. Det ena gäller bristen på datorer ute i skolorna. Det andra gäller bristen på IT-strategi, det vill säga kunskap om hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen, vilket i sin tur kräver ett förändrat synsätt hos såväl lärare som lärarutbildare. Enligt Skolverkets rapport anses det vara av avgörande betydelse, hur IT-verktyget används. Som den mest betydande framgångsfaktorn för positiv resultatutveckling framhåller man lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Utifrån den aktuella situationen ute på skolorna gör man bedömningen att andelen lärare som uppger sig i hög grad använda IT på lektionerna får nog betraktas som låg. I grund- och gymnasieskola använder en fjärdedel av lärarna IT varje dag, i vuxenutbildning är andelen markant högre, fyra av tio lärare. Ytterligare en tredjedel av lärarna i både skola och vuxenutbildning använder IT varje vecka, resten endast i liten eller ingen omfattning.

Behovet av kompetensutveckling på skolområdet bedöms därför alltjämt som central i Skolverkets rapport. En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummen kräver tydliga strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. Det är mot denna bakgrund som det här ovan redovisade förslaget till IT-strategi ska betraktas som ett bidrag till diskussionen om hur vi vill och kan utforma morgondagens undervisning i våra skolor.

[Bengt]

Min slutsats om statens bygge om IT i Skolan...tog slut iom itis...

Det som stoppar är lärares kunskap och politiker som även de har för dålig kunskap....

"Behovet av kompetensutveckling på skolområdet bedöms därför alltjämt som central i Skolverkets rapport. " det räcker att läsa det..

Jag har själv insett att man forskat alldeles förlänge...det är dags att agera...

[Stefan Svedberg]

Visst Bengt!
Men en viktig omständighet i sammanhanget är väl ändå Skolverkets kritik av en stor del av lärarkåren som inte tar sitt ansvar. Problemet, som Skolverket beskriver det, har ju funnits i flera år. Därför är skulle det vara intressant att få svar på följande: varför har så litet gjorts under så lång tid? Vem eller vilka bär ansvaret för eftersläpningen? och Vad kan göras för att vi ska komma ifatt med utvecklingen?

[Bengt]

Jag har själv gått den utbildning som skulle bädda för bättre lärande.

Det stora problemet är LPO 94 som just kom till-94 innan Internet....och det styr våra lärare...

Vi behöver en ny lärarplan...för vi lever i ett annat samhälle än det 1994

[Bengt]

De som bär ansvaret är mao politiker. Lärarna gör bara sitt jobb....de har inte betalt för mer....

[Stefan Svedberg]

OK Bengt, men det handlar väl inte bara om lagar, förordningar och pengar eller hur?
Vilka initiativ skulle kunna tas för att åstadkomma förändringar? Hur väcker man motivation och intresse? Lärarna har ju också ett ansvar! Allt hänger väl inte på politiker och skolledare?

[Bengt]

De har ansvar att följa skollagen och LPO 94...det de gör utöver det kostar pengar och ska kosta pengar politker tror lärare är man på sin fritid också....därför är vi inte med tåget ....jag har själv hört Baylan...han tror de trollar med knäna...

Lärarna är nog med på tåget men det krävs utbildning...på deras tid...är du beredd att ge de det.....det jag har sett är att lärare gör ett otroligt bra jobb och lära sig IT tar tid ännu mer att använda det i praktiken,,,det ska de göra på sin fritid.,,,,typ

[Bengt]

Vi måste få de att inse vikten...Hur kan du tjäna tid på det här?

[Stefan Svedberg]

Helt utan inflytande är vi väl ändå inte Bengt!
Vi kommer knappast att hitta några lösningar genom att förenkla diskussionen.
Som f.d. lärare varken kan eller vill jag erkänna att skolutveckling enbart är en fråga som berör politiker och skolledare. Frågan är väl närmast vad och hur kan vi påverka så att skolan inte hamnar i ett dödläge. Var står du själv?

[Bengt]

Jag är fd lärare med mycket elearning bakom mig och har varit lärare om IKT....för lärare

Har nu fått stroke så jag kommer antagligen inte in i skolan....vi får se....om man tar ett jobb som lärare är man 100% eller 130% engegerad...det görs inte på 25% skratt

[Bengt]

Incitament att göra....ge lärarna en ny lag att följa och skapa incitament

[Stefan Svedberg]

Så du menar alltså att man med lagstiftning både kan och skall ersätta personliga initiativ? All skolutveckling värd namnet skall alltså göras avhängig vad lagen föreskriver. Luktar inte detta diktatur Bengt?

[Bengt]

Du antsäller inte en gatsopare gratis....du skapar incitament...Han sopar inte gatan gratis...inte heller gör han det med en gratis sopborste....men det ska tydligen lärare...

Vad jag menar är att vi måste skaffa en läroplan för vi lever inte i en lokal ekonomi...vi tävlar med Kina och Indien och du vet inte ens vilka de har som ledare....de har alla fördelar...de känner sin egen kultur OCH västvärldens och vi känner knappt vår egen...skratt

Vi måste göra en LPO som innefattar lärandet över Internet och som är global....annars går vi under med alla 9 miljoner...som vi hunnit bli är vi i minoritet....